Sociogeografisk livstolkning
En sorts determinism.
Detta blir grunden till en serie artiklar i ämnet. Det tar för lång tid och blir för osammanhängande om allt skrivs samman i en text. Dessutom krävs det eftertanke och uppföljning av kommentarer mellan varje utredning.
Låt oss granska ämnet som ett hajkexperiment. Det ni behöver är:
1 jordglob (valfri storlek)
1 snöre (tillräckligt långt för att nå runt jordgloben)
Experimentet börjar med att granska ett fenomen. Välj valfritt fenomen just för att detta påvisar exakt hur pass träffande denna sociogeografiska undersökning är. Hitta två koordinater som är typiska för fenomenet och lägg snöret längs med dessa koordinater så att det når runt jorden. Du har nu skapat en sociogeografisk undersökning av ett karraktärsbälte. Ett snöre som omger jorden och visar på var detta fenomen existerar. Livet längs med detta snöre är alltså begränsat till ett visst beteendemönster.
Studie 1 - Snålbältet
Utgångspunkten i fallstudie 1 grundar sig på den vedertagna sanningen om var människor är snåla. Vidare studier kommer att binda samman detta bälte med andra bälten och således avtäcka större globala bältesfenomen.
Undersökningen börjar, för enkelhetens skull, i Sverige, närmare bestämt i Småland, de snålas region. Här omnämns den nämast legendariska småländska snålheten och här grundas uttryck som “sålt smöret och tappat pengarna”. Således krävs ingen diskussion för att grunda detta område som ett snålområde utan vi har skapat en första koordinat för undersökningen.
Vidare tar vi oss västerut för att skapa nästa koordinat. Precis lika vedertaget som den småländska snålheten är den Skottska. Genom dessa två punkter drar vi snöret och runt jorden för att märka att i Labradorbukten är man väldigt snål och på de sydligaste japanska öarna befinner sig ett snålt folkslag. Genom asien är de alla så fattiga att de kan räknas till snåla och så återkommer vi slutligen via polen, de snåla jäklarna, till Småland.
Detta snålhetsbälte är inte bara ett snålhetsbälte utan ett bälte fullt med mystiska fenomen som liknar varandra. Vi äter pölsa och skottarna äter Haggis. I polen äter man varandra och i bortre asien äter man kamelmage.
Vi dricker whisky och det gör även japanerna.
Tematiskt sett följer det sociogeografiska bältet ett social fenomen. Vi kan genom undersökningar av denna sort katalogisera och förstå hela den mänskliga existensen.

Vilken underbar artikel! Jag tycker att du borde använda dina språkkunskaper och forska i det dialektala gnällbältet och se vilka fenomen som finna längs det.
Comment by Erik — March 21, 2006 @ 1:14 pm